r – rade-bant rade-ber – râm-ge-var ramme – rasch rasche – rât-gëberinne rât-gëbinne – rât-stat rât-stiege – rëbe-hof rëbe-holz – rëchen rëchen – rede-balt rede-bære – rede-spræche rede-spræchic – rëgel-vaste rëgel-zuht – rehsunge rëht – rëht-schuldic rëht-sîtec – rein-boum rein-brëchen – reise-gëlt reise-geschirre – reite-kleit reitel – rê-kleit relacie – renne-tarsche renne-vane – resch-lîche reseler – re-zitieren Rhabarbar – rîch-heit rich-lich – riemen-stëcher riemen-stric – rigelen rigel-loch – riht-schillinc riht-schîn – rinden-slîʒen rinder-gülte – ringeln ringeloht – rint-krût rint-miete – rîsen rîsenære – rîterisch rîter-lich – ritter-lëben ritter-lêhen – riuse1 riuse2 – riuwen-klage riuwen-site – roch-ganc röchlinc – rô-lich rolle – rœr-korn rœrlîn – rosemëht rosemic – rôsen-wengel rôsen-wîs – rösselîn rosse-louf – ros-zunge rot – rotieren rotieren – rôt-wunt rotieren swV. rotierunge stF. rôtigen swV. rœtîn Adj. rôt-koste swM. rôt-kroph stM. rôt-leit stN. rôt-lich Adj. rôt-lösche stN. rôt-man Adj. rôt-mer stN. rôt-minze swF. rôt-munt stM. rot-nabel M. rôt-neʒʒel swF. rôt-ouge swn rotrach stN. rôt-ros stN. rôt-ruor stF. rotruwange stF. rôt-schade swV. rôt-schëter stN. rôt-smidin stF. rôt-smit stM. rôt-süeʒe Adj. rottære stM. rottærinne stF. rotte swF. röttelen swV. röttelîn stN. rotten stN. rotten swV. rotten-hamer stM. rotten-klanc stM. rotten-spil stN. rotumbes stN. rotunde Adj. rotunde stF. rotunden-grœʒe stF. rôt-var Adj. rôt-varwic Adj. rôt-vëderspil stN. rôt-verwer stM. rôt-walsch Adj. rôt-walsch stN. rôt-wîe swM. rôt-wilt stN. rôt-wîn stM. rôt-wîʒ Adj. rôt-wunt Adj. rôt-wurz – roup-galîne roup-gîte – rücheln rûchen – rückîn ruckît – rüemer-heit rüemunge – rummeln rumôr – runt runt-heit – ruofære ruofe – ruowe-lîcheit ruowelîn – rust rüste – Rûʒ-lant rûʒunge – | rotieren swV. (8) MWV rotierunge stF. MWV rôtigen swV. MWV rœtîn Adj. MWV rôt-koste swM. rôt-kroph stM. MWV rôt-leit stN. MWV rôt-lich Adj. MWV rôt-lösche stN. (1) MWV rôt-man Adj. MWV rôt-mer stN. (8) MWV rôt-minze swF. MWV rôt-munt stM. MWV rot-nabel M. rôt-neʒʒel swF. MWV rôt-ouge swn rotrach stN. MWV rôt-ros stN. MWV rôt-ruor stF. MWV rotruwange stF. (1) MWV rôt-schade swV. MWV rôt-schëter stN. MWV rôt-smidin stF. MWV rôt-smit stM. MWV rôt-süeʒe Adj. (1) MWV rottære stM. MWV rottærinne stF. MWV rotte swF. (15) MWV röttelen swV. MWV röttelîn stN. MWV rotten stN. MWV rotten swV. (6) MWV rotten-hamer stM. MWV rotten-klanc stM. MWV rotten-spil stN. (3) MWV rotumbes stN. (5) MWV rotunde Adj. MWV rotunde stF. MWV rotunden-grœʒe stF. (1) MWV rôt-var Adj. (8) MWV rôt-varwic Adj. MWV rôt-vëderspil stN. MWV rôt-verwer stM. MWV rôt-walsch Adj. MWV rôt-walsch stN. rôt-wîe swM. MWV rôt-wilt stN. (1) MWV rôt-wîn stM. (1) MWV rôt-wîʒ Adj. MWV rôt-wunt Adj. MWV |